Undersökningens syfte är att se på skillnader i ledarstil mellan chefer på olika nivåer, i detta fall de tre nivåerna Gruppchefer (41 personer), Mellanchefer (96 personer) och Högre chefer (66 personer). Gruppcheferna består av första linjens chefer som t ex avdelningschef och försäljningschef. Inom offentlig sektor t ex områdeschef och sektionschef. Mellancheferna består t ex av funktionschef, fabrikschef, platschef och produktionschef. Inom offentlig sektor t ex avdelningschef och enhetschef. Högre chefer består av VD och andra direktörer. Inom offentlig sektor t ex kommunchef och förvaltningschef.
Kort beskrivning av LSI testet
LSI testet ger poäng på tre breda ledarstilsdimensioner: Bevarande – Förändrande, Oberoende – Relationsorienterad och Flexibel – Strukturerad. Dimensionerna innebär en flytande skala mellan två ytterligheter och varje ytterlighet betraktas som en speciell ledarstil, t ex Bevarande ledarstil eller Förändrande ledarstil.
Varje ledarstilsdimension har ett tre underskalor (s.k. Stil-skalor). Underskalorna för ledarstilsdimensionen Bevarande – Förändrande heter FÖ: Förändring, ST: Strategi och EN: Entusiasm. Ledarstilsdimensionen Oberoende – Relationsorienterad har underskalorna RU: Relationer Underställda, PA: Participation och RÖ: Relationer Överordnade. Ledarstilsdimensionen Flexibel – Strukturerad har underskalorna KO: Kontroll, PL: Planering och PR: Prestation (PR: Prestation hör även samman med Förändrande ledarskap).
Utöver de hittills nämnda skalorna ger testet även poäng på tre s.k. Tilläggsskalor. Dessa är BE: Beslutsamhet, SS: Social Säkerhet och SH: Stresshantering. Tillsammans fångar dessa tre mer allmänt upp motivationen och självförtroendet för ledarskap.
Resultat
Gällande de tre breda ledarstilsdimensionerna skiljer sig de tre grupperna åt genom att ju högre chefsnivå desto högre blir snittvärdet på Förändringsdimensionen (FÖR). Skillnaden är högt signifikant och har även visat sig i en tidigare, oberoende undersökning. Resultaten visar alltså att ju högre chefsnivå desto mer av förändringsinriktat ledarskap. Gruppcheferna har ofta ett mer operativt fokus medan högre chefer fokuserar på ett visionärt och förändringsinriktat ledarskap. Detta resultat var också förväntat, då det i högre chefers ansvarsområden normalt sett ingår att se bredare och funktionsövergripande på verksamheten, ha en längre planeringshorisont och bidra i de strategiska diskussionerna i ledningsgruppen.
Även Tilläggsskalorna skiljer mellan grupperna på så sätt att högre chefer får signifikant högre värden än både mellan- och gruppcheferna, vilket även det var förväntat, då motivation och självförtroende för ledarskap i genomsnitt kan antas växa med tilltagande chefsnivå.
Mindre självklar är en annan skillnad mellan chefsnivåerna som också framkommer signifikant i två skilda undersökningar. Det visar sig att ju högre chefsnivå desto lägre i Relationsdimensionen, dvs. högre chefer beskriver sig ha en mer Oberoende ledarstil. De högre cheferna beskriver sig därmed visa en ledarstil som präglas av större (professionell) distans till medarbetare, ett starkare fokus på sakuppgifterna och en mer oberoende och bestämd inställning i olika frågor. Hos gruppchefer finner man däremot mer av att ta hänsyn till relationerna både gentemot överordnade och medarbetare och ett fokus på att hjälpa och stötta medarbetare som har problem samt att vinnlägga sig om en mer nära/vänskaplig relation med dem.
Ser vi mer specifikt på Stil- och Tilläggsskalorna så ligger högre chefer signifikant lägre i RU: Relationer Underställda och RÖ: Relationer Överordnade och signifikant högre i PR: Prestation, BE: Beslutsamhet, SS: Social Säkerhet, ST: Strategi och SH: Stresshantering. För RÖ och SH är tendensen ej genomgående. I en tidigare undersökning med endast kategorierna Högre chefer och Gruppchefer var det samma skalor som signifikant skilde dessa grupper åt. Förutom att strategiskt tänkande ökar, är det därmed en mer kravställande (PR: Prestation) och ”tuffare” ledarstil (Låg RU och RÖ) som verkar visas på högre nivåer.
Man skulle kunna tolka resultaten som att högre chefer behöver en annan typ av ”social kompetens” än gruppchefer. Medan det för gruppchefer i mycket handlar om ett ledarskap som rimmar med vanliga definitioner på ett medarbetarorienterat ledarskap (att chefen ger medarbetare uppmärksamhet, omtanke och stöd), så verkar det för högre chefer mer handla om att stå upp för sin mening, tänka oberoende, anpassa sig mindre efter andra och mer fokusera på sakuppgiften och ställa krav. Det är alltså en ”tuffare” relationshantering som visas med betoning på självständighet, kravställande och konflikttålighet.
Det kan också noteras att det inte finns signifikanta skillnader mellan de tre grupperna i Strukturdimensionen (mer detaljerat betraktat gäller det de mest centrala underskalorna KO: Kontroll och PL: Planering).
Slutsatser för rekrytering och utveckling av chefer
Utifrån resultaten kan man säga att medan ett mer klassiskt medarbetarorienterat ledarskap med fördel kan tränas hos första linjens chefer, kan chefer som ska ta ännu ett steg uppåt behöva förberedas på hur och för vad de ska hålla andra ansvariga samt att utveckla och stå upp för sina egna idéer och åsikter. Därtill (förstås) träna på att ta ett bredare, mer strategiskt perspektiv; lära sig analysmodeller, hur samla rätt typ av information, hur tänka mer kreativt och förändringsinriktat etc.
För rekrytering visar denna undersökning att högre chefer tenderar att ligga åt det Förändrande samt åt det Oberoende hållet (åtminstone brukar de ej få mycket höga värden på Relationsdimensionen) samt högt på Tilläggsskalorna. Det finns dock en del påverkan av vilken funktion man tillhör, vilket tas upp i artikel nr 3 (näst nästa). Nästa artikel kommer först att handla om ledarskap vid omstrukturering.
Psytest AB kommer kontinuerligt att publicera ett antal undersökningsresultat gällande ledarskap. Undersökningarna finns mer i detalj redovisade i en dissertation av Stefan Lindstam (se amazon.de, ”Das FSI Führungsstilinventar und das integrative Führungsmodell”, 2015). Dissertationen är skriven på tyska, även om den baseras på svenska undersökningar. För att ge läsare enklare tillgång till dessa resultat ges i artikelserien förkortade och något förenklade presentationer av valda undersökningsresultat på svenska. Undersökningarna är gjorda med testmetoden LSI ledarstilsinventorium. Den underliggande ledarstilsmodellen är bred och allmän (jämför Big Five modellen inom personlighetsområdet) och slutsatserna blir därför allmänt relevanta för personer som är verksamma inom områdena chefsrekrytering och ledarutveckling.